Men vilken underbar läsning i Aftonbladet!
Ruskvädret får skogsguldet att glimra
Sverige utstår rekordrusk.
Men snart kan återbäringen komma – i form av skogsguld.
– Det kommer spruta upp svampar ur marken, säger svampexperten Pelle Holmberg.
Finns det något som är mer härligt än att åka ut i skogen på hösten för att plocka svamp?
Nä, det är nog rätt oslagbart! Vilken avkoppling samtidigt som man får frisk luft och man får ordentlig motion.
Vi brukar planera dagen före att vi ska ut så jag ställer klockan och går upp tidigare för att hinna baka en Silviakaka, som är ett måste till svampfikat:)
Det händer ju att vi helt plötsligt kommer på att vi ska dra ut i skogen för att plocka svamp, då blir det liv på minisen när hon inte får Silviakaka:) Vilka vaner man lägger sig till med!
Är ju helt underbart när man kommer ut i skogen, har parkerat bilen, kliver ut och andas in den sköna friska luften och känner dessutom att det luktar svamp! Då mår jag toppen!!
Alla tycker att jag är helknäpp som plockar svamp när jag inte äter svamp. Men det är ju så rogivande och jag kan lova att dom som tycker om svamp och får av mig blir väldans glada:)
Blir man bortbjuden så kan man alltid ta med lite svamp i gå-bort-present!
Börjar redan längtas märker jag!
Mindre än 100 dagar kvar!!
Jahapp så var man en riktigt cyklist nu då:)
Tempocyklingen vi kör innebär att man startar 1 och 1 med ca 1 min mellanrum och cyklar en runda på 12 km. Så ser man om man blir snabbare vecka för vecka.
Maken stack iväg först för han skulle köra lugnt och jag skulle då få nån att jaga. Problemet var bara att det var en jävulusisk motvind och jag började må illa redan före första backen. Hade tyvärr vräkt i mig en massa mat på alldeles för tom mage en stund innan:(
Men runt kom jag men det tog 2 min längre tid än förra gången.
Vi stannade och tjötade lite och sen när vi skulle bege oss hemåt...då kom den...min allra första vurpa!!
Vi skulle korsa en väg men tänkte vänta in den kommande bilen innan vi körde över. Hade all tid i världen att komma loss från pedalerna men skof-n ville helt plötsligt inte lossna...så till slut stöp jag med knät före ner i asfalt och grus....fasen å rå!
Upp å studsa...borsta bort lite grus och sen trampa hem...man är ju tuff;)
Så min brors kommentar när jag kom hem var Ja, nu är du en riktig cyklist. =)
Najs! Innebär det att jag har tagit klivet från total amatör till mindre amatör eller bättre än så!?:)
Kliar i fingrarna!
Snabbaste turen hittills:)
På fredagen så firade vi så klart midsommar med allt som:)
Men på lördagen hade vi planerat en lång och snabb(för min del iaf) cykeltur, lite för att kolla vad jag orkar prestera. Är mest ute på nybörjarturer i lugnare tempo så det är svårt att veta vad man egentligen orkar med.
Vi gick ut lugnt och tog det väldigt lugnt i alla uppförsbackar för att kunna köra på när det gick utför och på platten istället.
Som käre bror säger...man behöver inte köra slut på sig i uppförsbackarna för att kunna få upp ett bra snitt, och det stämmer så bra!
Allt gick bra och smärtfritt i dom första 65 km men sen insåg jag att jag druckit tillräckligt men ätit alldeles för dåligt under turen.
Jag höll på att gå tom, så dom sista 15 km var jobbiga. I en av dom sista jobbiga uppförsbackarna började jag bli yr i huvudet och fick släppa lite för att vila.
Sista biten hem är en massa uppför och då sa min brors sambo att, en spurt finns alltid kvar och flinade....å det gjorde det faktiskt!
Men när vi skulle av cyklarna var jag alldeles skakig i benen:/
Maken kom ut för att möta oss, då fick han ta min cykel så jag kunde lägga mig på gräset för att pusta ut och vila min onda svanskota:)
Dom lyckades få upp mig i 29,5 i snitt på våran 7 milsrunda, vilket jag är mycket nöjd med!
Så nu kanske man törs följa med dom snabbare i klubben och börja med att bara ligga längst bak för att kolla läget:)
Första inlägget om träning och mina tankar!
Välkommen till min nya blogg!
Mitt första inlägg.